Denna dagen ett liv...
Oj oj... Jag skulle till Borlänge idag. Hann köra ca 10 min innan min stackars bil inte ville mer och började koka. (Vadå, jag behöver väl inte kolla glykolen, pappa sa ju att han trodde det räckte, dessutom vet jag inte hur man gör)
Så där stod jag vid vägen och var Hjälplös_tjej_2010 tills en bil stannade och en trevlig man vid namn Torjörn klev ut, öppnade huven och konstaterade att det var skitfryst. Sen upptäckte JAG (stolt) att kylarslangen (stolt över att jag nu vet vad det ens är) var skitsprucken. Så jag fick åka hem, bilstackarn fick stå kvar och frysa och skämmas, jag väntade på att nån skulle ha tid att hjälpa mig dra tillbaka den och tre Rederietavsnitt senare ringde min avdelningschef och föreslog att jag kanske skulle flytta på bilen. Så jag ringde vaktmästarna igen and off we went. Fanns ingen vidare plats att vända så vi (eller dom, jag gjorde inte så mycket) bogserade den en bit tills den åkte i diket.
Ja nu är jag hemma iaf, en assistancekårfärd och ett Rederietavsnitt senare. Snart kommer Torbjörn förbi med en kylarslang åt mig. Vad jag ska göra med den vet jag inte. Det här är en sån gång man önskar att man kunde spola tillbaka tiden så att man hade börjat införstå sig med hur bilar funkar för flera år sen. Jobbigt att stå som ett fån nu och ba "jaha, är det glykol, jag trodde det var kylarvätska *fNiZz*"
Stackars bilälskling, du får en låt:
Så där stod jag vid vägen och var Hjälplös_tjej_2010 tills en bil stannade och en trevlig man vid namn Torjörn klev ut, öppnade huven och konstaterade att det var skitfryst. Sen upptäckte JAG (stolt) att kylarslangen (stolt över att jag nu vet vad det ens är) var skitsprucken. Så jag fick åka hem, bilstackarn fick stå kvar och frysa och skämmas, jag väntade på att nån skulle ha tid att hjälpa mig dra tillbaka den och tre Rederietavsnitt senare ringde min avdelningschef och föreslog att jag kanske skulle flytta på bilen. Så jag ringde vaktmästarna igen and off we went. Fanns ingen vidare plats att vända så vi (eller dom, jag gjorde inte så mycket) bogserade den en bit tills den åkte i diket.
Ja nu är jag hemma iaf, en assistancekårfärd och ett Rederietavsnitt senare. Snart kommer Torbjörn förbi med en kylarslang åt mig. Vad jag ska göra med den vet jag inte. Det här är en sån gång man önskar att man kunde spola tillbaka tiden så att man hade börjat införstå sig med hur bilar funkar för flera år sen. Jobbigt att stå som ett fån nu och ba "jaha, är det glykol, jag trodde det var kylarvätska *fNiZz*"
Stackars bilälskling, du får en låt:
